Johan Nilsson, redovisningsexpert här på AARO, intervjuades av vår samarbetspartner FAR tidigare i vinter. Här kan du läsa intervjun, där han beskriver möjligheter och utmaningar med att gå över från K3 till IFRS.
Varför ska man gå från K3 till IFRS?
– Anledningarna att välja IFRS framför K3 varierar mellan olika företag. En stundande börsnotering på en reglerad marknad, en ny ägarbild med utökade krav eller en ambition att höja kvaliteten på redovisningen är några exempel.
Bland fördelarna med IFRS jämfört med K3 kan även nämnas en större möjlighet att redovisa vissa poster till verkligt värde, vilket kan innebära att det egna kapitalet ökar. Redovisning till verkligt värde gäller bland annat finansiella instrument och förvaltningsfastigheter men det finns fler exempel.
Vad är fördelarna med att IFRS har högre upplysningskrav än K3?
– Kort sagt kan man säga att en redovisning enligt IFRS ger en mer rättvisande och transparent bild av företaget eftersom fler poster får tas upp till verkliga värden, vilket är en fördel för investerare och andra intressenter. Men regelverket innehåller också betydligt fler noter och andra tilläggsupplysningar. IFRS har även fördelen att det finns mer dokumentation och forskning tillgänglig, och därmed mer hjälp att tillgå i komplexa redovisningsfrågor.
Vilka är utmaningarna i samband med övergången från K3 till IFRS?
– En risk är att man börjar för sent, både med planeringen och själva arbetet. Huvudregeln för omräkning till IFRS är full retroaktivitet, det vill säga att du behöver redovisa dina jämförelsetal omräknade som om du alltid har tillämpat IFRS. För det behöver du ta fram en rapport över periodens ingående finansiella ställning enligt IFRS och då behövs god framförhållning, säger Johan Nilsson.
Rent konkret kan effekten bli att ett bolag under året inför övergången i viss mån får arbeta dubbelt, dels med att upprätta den aktuella redovisningen enligt K3, dels förbereda alla siffror som tas fram för den nästkommande, enligt IFRS.
Dessutom behöver medarbetarna på ekonomiavdelningen få utbildning i vad IFRS innebär för det aktuella företaget och de finansiella rapporterna. Det är trots allt en hel del ändringar jämfört med K3.
Hur viktigt är bra systemstöd i arbetet med IFRS?
Även om ett byte från K3 till IFRS inte ställer några formella krav på vare sig organisation eller ett särskilt systemstöd, kan skiftet vara ett bra tillfälle att göra en översyn, menar Johan Nilsson.
– För många företag handlar det om stora värden i de finansiella rapporterna och redovisningsfrågorna är komplexa. Övergången från K3 till IFRS kan vara ett läge där man tillfälligt behöver förstärka organisationen, dels för att höja kompetensen kring det nya regelverket, dels för att mäkta med alla omräkningar och den åtminstone tillfälligt utökade arbetsbördan.
Vad gäller systemstöd har man naturligtvis mycket att vinna, både när det gäller effektiviteten i arbetet med krävande koncernbokslut, bra möjligheter till uppföljning och analys samt kvaliteten i siffrorna som presenteras i de finansiella rapporterna.
Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt att bolag som rapporterar enligt IFRS inte säkerställer att de har ett bra systemstöd på plats, för tiden är då en ännu större bristvara än tidigare, samtidigt som kraven är högre, avslutar Johan Nilsson.
Johan Nilsson arbetar inom produktledning på AARO samt ingår i vår panel av redovisningsexperter.
Med gedigen erfarenhet från bland annat BFN och Finansinspektionen är han vår expert inom redovisningsfrågor. Han håller även löpande webinarier i ämnet.
